Henrik Suso

thumb|Henrik Suso, träsnitt, 1400-talet.

Henrik Suso (latinisering för moderns namn, egentligen ''Heinrich Seuse'' eller ''Seuse''), född omkring 1295 förmodligen i Konstanz, död 25 januari 1366 i Ulm, var en tysk mystiker och dominikan, lärare, biktfader och själasörjare, Eckharts lärjunge.

Tillsammans med Eckhart och Johannes Tauler hör han till den medeltida mystikens centrala gestalter. Liksom Eckehart företräder han en bildlös mystik. Hans skrifter präglas av ett känslosamt och formskönt språk med rikliga naturbilder. Susos uppbyggelsearbete ''Büchlein der ewigen Weisheit'' (Den eviga vishetens ur) som är en skola i praktisk mystik med Jesu efterföljd som ämne, har kallats den tyska mystikens skönaste frukt och var ett av medeltidens mest lästa. Suso var en influens för den heliga Birgitta. Levererad av Wikipedia